Finspång – där unga tar plats

Finspång har fått beröm av Ungdomsstyrelsen för den satsning man gör på ungdomar. Tidigare har Finspång varit en kommun där ungdomar inte haft särskilt stora möjligheter till inflytande. Håller Finspång på att bli en ungdomskommun? Läs mer >>>

Ja definitivt! Det arbete som nu är gjort och görs har varit mycket strukturerat och involverande. Arbetet initierades genom Elisabet Rehns motion om ungdomens hus. Fullmäktige tillsatte en styrgrupp bestående av Elisabet Rehn och två andra politiska representanter, en från (s) och en från (fp). Två höga tjänstemän med mandat knöts till gruppen så att arbetet skulle få genomslag i organisationen. En mer operativ grupp, bestående av ungdomar från elevråd och dessutom de personer på respektive skola som hade ansvar för att stödja ungdomarna i det demokratiarbetet, kopplades också till styrgruppen.

Arbetsupplägget färdigställdes sedan av hela arbetsgruppen. Under arbetets gång tillkom demokratifrågan. Uppdraget blev alltså inte bara ungdomars fritid utan också ungdomars inflytande.

Befintliga demokratistrukturer utnyttjades – klass- och elevråd – alltså det som fanns och som skolan har som uppgift att hålla. Styrkor och svagheter i dagens situation diskuterades och demokratiarbetet påverkades och förstärktes av detta.
Ungdomarna fick formulera frågor om fritidsintressen och själva diskutera och analysera resultaten.

Ungdomarna fick ta plats i arbetet. På så sätt drevs arbetet så att säga nerifrån.
Arbetet gavs publicitet. Genom att man synliggjorde sig ökade kraven på arbetet och resultatet. Tydliga mål sattes upp. Dessutom har frågan drivits i ett öppet klimat där man vågat både berömma och kritisera de strukturer som finns.

– Elisabet Rehn, du som varit med och initierat UngiFin-satsningen och en av dem som brunnit för frågan. Hur vill du beskriva möjligheterna för inflytande för ungdomar tidigare?
– Strukturerna har funnits (ex elevråd och klassråd) men ingen har tidigare drivit   
utvecklingsarbetet på det sätt som vi nu gjort kring detta. Dessutom har inte vi som kommun skapat den infrastruktur, det stöd som krävs för att ungdomar ska nå fram.

– Vad är det som förändras med det här ungdomsprogrammet?
Det viktigaste är nog att frågan nu tas på allvar. Den plats som ungdomarna nu tar kan man inte ignorera.

– Har det här initiativet redan lett till förändringar?
Ja. Ett ungdomsråd är bildats och ungdomar håller redan på att organisera skolavslutningsfirandet. Vi har beslutat använda oss av ett kvalitetsmätningssystem som ska vara en del av utvecklingsarbetet kring ungdomsfrågor.
Elevråden på skolorna får möjlighet att besvara remisser. De kommunala verksamheterna har fått uppdraget att göra språket och innehållet i kommunala handlingar mer lättillgängligt. Några remisser har redan gått ut.
Och demokratiberedningen ska i nära samverkan med ungdomar utveckla en skoldemokratiplan.

– Du sitter i beredningen för arbete och lärande, Ann Ljungman. Vi har ju länge dragits med hög ungdomsarbetslöshet i kommunen. Ser du att ungdomsprogrammet kan påverka det?
– Min förhoppning är att ungdomar ska kunna påverka sin situation på arbetsmarknaden och andra områden. Genom ungdomsprogrammet stärks ungdomars möjlighet till dialog med politiker och tjänstemän vilket förhoppningsvis leder till ökat inflytande. Ungdomarna själva har ofta kreativa  och okonventionella ideer för att lösa problem. Så tror jag också är fallet när det gäller arbetsmarknadspolitik. Utmaningen blir för etablerade politiker och tjänstemän att verkligen ta ungdomarna på allvar, lyssna prestigelöst och föra dialogen framåt. Jag hoppas alla antar den utmaningen och på så sätt för Finspång framåt i utvecklingen och sätter oss på kartan när det gäller att engagera och involvera ungdomar. 

– Monica Gustavsson, som är ordförande i beredningen för barn och unga. Du leder arbetet med hur skolan ska se ut i framtiden. En skoldemokratiplan är på väg att förverkligas. Hur hoppas du att den ska förändra unga människors inflytande?
Jag hoppas den ska leda till att barn och ungdomar ska ha ett större inflytande över sin studietid.  Hänsyn ska tas till att barn lär sig på olika sätt. Skolan handlar inte bara om teoretisk undervisning. Det är viktigt att också få delta i klassråd, elevråd och möjlighet att ha ett reellt inflytande i skolans ledningsgrupp.

– Per-Åke Andersson, du är vice ordf i demokratiberedningen och har i många år diskuterat frågan om ungdomars inflytande. Vad är dina kommentarer till de förändringar som är på gång?
Väldigt positivt! Vi ger ungdomar röst. Vi gör dem till en samtalspartner. Vi låter dem bli medskapande och delaktiga i att utveckla Finspång. Vi tillförsäkrar dem deras rättigheter. Vi gör dem helt enkelt till fullvärdiga medborgare.

Finspång kan mycket väl vara på väg att bli en riktigt bra ungdomskommun. Vänsterpartiet har en framträdande roll i den process som inleddes med motionen om ungdomens hus. Fritidsverksamheten Hörnan är bra och uppskattad. Arena Grosvad med nya simhallen har bertytt ett betydligt ökat utbud med aktiviteter. Den nye rektorn på den kommunala musikskolan vill utveckla en kulturskola. Allt är satsningar som framför allt kommer de unga till del. Att sedan ungdomsrådet på ett initiativ av dem själva är ansvarigt för att skolavslutningen blir en fest med drag utan drog visar att Finspång verkligen är på rätt väg.

You may also like...