1. Lise-Lott Öhr

Gillar: handarbete, garner, stickning och virkning

På fritiden: politik…, politik…, familj och handarbete

Vill politiskt i Finspång: Jag vill att alla människors lika värde ska genomsyra alla politiska beslut, bort med rasism och all diskriminering. Alla människor föds inte med guldsked, eller ens silversked i munnen, men måste få det stöd som behövs för att få möjlighet till en bra framtid och ett bra liv.

2. Lilibet Gustafsson

Gillar: mjukglass och trädgårdspyssel

På fritiden: läser romaner och promenerar i skogen med Zelma (en labradoodle)

Vill politiskt i Finspång: Jag vill hålla koll på att kommunens kommande energiplan blir så klimatsmart som möjligt. Mina erfarenheter från åren i regionpolitiken tar jag med mig in i kommunpolitiken. I regionutvecklingsnämnden hanterade vi till exempel kompetensförsörjning, kulturverksamhet, natur- och friluftsliv samt folkhälsa, viktiga delar för Finspångs utveckling.

3. Ingrid Westlund

Gillar: att lyssna på P1

På fritiden: trädgård och skogspromenader

Vill politiskt i Finspång: Jag vill att den kompensatoriska förskolan och skolan blir verkstad och vardag för alla barn och unga. Att sköta om en trädgård med alla dess växter, liknar att främja växt och blomning hos barn och unga. Vissa växter och barn behöver mer näring, vatten eller tillsyn. En trädgårdsmästare och en lärares blick och uppmärksamhet ska hela tiden handla om att tillgodo de olika behov, tillsyn och värme som var och en behöver för att kunna växa. En kompensatorisk skolpolitik handlar om att ha resurser att tillgodose en god växt hos alla i en prunkande förskola/skola och ett jämlikt samhälle.

4. Per-Åke Andersson

Gillar: klassisk musik och min sambos spännande matlagning

På fritiden: hus, trädgård och lite kultur

Vill politiskt i Finspång: Jag vill att kommunen ska se till att barn känner sig trygga och sedda, i skolan, i hemmet, på fritiden. Föreningslivet som resurs tas tillvara. Jämställda löner betyder höjd status och lön i vård och omsorg (”Låglönemiljonen”). Effektivt och evidensbaserat folkhälsoarbete med personalresurs. Demokrati.

5. Olof Carlsten-Svahn

Gillar: att bada och gå på konserter

På fritiden: med två småbarn är fritiden begränsad men jag försöker läsa böcker eller lyssna på en bra podd när jag får tid över.

Vill politiskt i Finspång: Jag är ny i finspångspolitiken men har alltid varit fackligt engagerad och tycker att schyssta arbetsvillkor är viktigt. Det är också viktigt för mig som boende på landet att politiken inte glömmer av oss som bor utanför centralorten. Landsbygden är viktig för en levande kommun.

6. Anna Hellerstedt

Gillar: snälla och hjälpsamma människor

På fritiden: hästen, hunden, döttrarna, barnbarnen, läsa, skriva, resa (har rest i 74 länder, antagligen 75 när detta ska publiceras)

Vill politiskt i Finspång: Jag vill att Finspång ska vara en kommun där vi bryr oss om varandra och där vi som har möjlighet bidrar lite mer. Finspångs barn ska växa upp i trygghet och våra äldre ska få god vård och omsorg när de behöver. Ett sätt att göra Finspång mer attraktivt kan vara att ge lån motsvarande studielån till finspångsbor som utbildar sig till exempelvis lärare eller sjuksköterskor, ett lån som sedan avskrivs när personen arbetat i kommunen under fem år. Det skulle vara ett sätt att känna lust att både studera och engagera sig i Finspång som en bra plats att leva på, att kunna investera i sig själv och samtidigt verka för andra.

​​Det har lämnats in ett folkinitiativ om folkomröstning i frågan om Finspångs framtida vattenförsörjning. Efter mycket funderande och kunskapande, så har Vänsterpartiet Finspång landat i ett ”nej” till den aktuella folkomröstningen.

Vi har representativ demokrati i Sverige, men vi har också möjlighet att använda oss av direktdemokrati, i form av folkomröstningar.  Det är mycket bra att det här demokratiska verktyget finns, men det är ett verktyg med både fördelar och nackdelar.

I grund och botten är det bra när en grupp människor engagerar sig lokalt – det vinner ofta hela samhället på. Folkinitiativet, eller folkomröstningar som det vanligtvis kallas,  är till för att engagerade invånare i en kommun ska kunna lyfta och driva frågeställningar kring beslut som ska fattas, utanför de förtroendevalda som i normala fall är inblandade i  besluten. 

Initiativtagarna till det aktuella folkinitiativet har samlat in namnunderskrifter från lite mer än 14% av de röstberättigade i Finspångs kommun.  Det tyder på ett stort engagemang och en stark övertygelse om vad som är det bästa för Finspång i just den här frågan.

En nackdel  med folkomröstningar är att de enbart är rådgivande, oavsett vad resultatet blir. Det betyder att de demokratiskt valda politikerna tar del av folkomröstningens resultat, men sedan kan agera efter eget huvud, ideologi och vad de anser är för kommunens bästa, precis som i alla andra frågor de beslutar om. Det är därför det heter just förtroendevalda, det handlar om ett förtroende mellan oss som är fritidspolitiker och övriga invånare. I ett ordinarie val röstar alla människor på det parti som de känner störst förtroende för, och sedan är det de förtroendevalda politikerna som driver politiska frågor under kommande mandatperiod, det är det som är representativ demokrati.

I en kommun som Finspång är det mest lämpligt att hålla en eventuell folkomröstning i samband med nästa års ordinarie val.

Fast då försvinner väl själva syftet med folkomröstningen? Vilka som än väljs att styra i Finspång i valet 2026, så har de ju mandat att då besluta i frågan, oavsett resultatet i folkomröstningen. Det enda som riskerar att hända är att det nödvändiga beslutet om hur vi ska ha vårt vatten i Finspång, det beslutet skjuts på framtiden.

Vi förtroendevalda har av invånarna i Finspång tillsammans fått ansvar att göra det bästa för Finspång, både nu och för framtiden. Det innebär bland annat att använda gemensamma resurser så klokt som möjligt. De uppgifter som en kommun ställs inför blir alltmer komplexa, ställer högre krav på olika slags specialistkompetenser och högre effektivitet för att klara ekonomin. En folkomröstning i fråga om vattenförsörjningen är en så komplex fråga att ett känslomässigt eller impulsivt  JA eller NEJ till en eventuell överföringsledning eller ett eget vattenverk inte räcker för ett beslut som oavsett lösning kostar väldigt mycket pengar, väldigt länge och ska hålla i generationer framåt.

Det stora engagemanget i den här frågan i Finspång är väldigt positivt i ett annars vacklande klimat av samhällskonstruktivt arbete. Så nu hoppas vi i Vänsterpartiet Finspång att alla ni finspångare med starkt engagemang fått mersmak och söker er till lokala partiföreningar, idrottsföreningar eller andra ideella organisationer – som alla är i stort behov av ytterligare krafter. Vi är övertygade om att vilket engagemang ni än väljer så kommer ni att bli välkomnade. Tillsammans bär vi och utvecklar den lokala demokratin!

Vänsterpartiet Finspång har röstat nej till folkinitiativet om folkomröstning om Finspångs framtida vattenförsörjning.

Tidigt på morgonen den 8 december 2025 avled Conny Lindgren efter en tids sjukdom. Conny var så mycket för så många människor, och här i Finspång finns ett oerhört stort antal människor med personliga minnen av Conny. Vi är många som sörjer och saknar dig, Conny!

I den här krönikan gör jag ett försök att berätta lite om Connys politiska gärning – samtidigt som det blir en personlig text, eftersom Conny var en av mina äldsta och närmaste vänner. Vi lärde känna varandra på Linköpingsbussen under försommaren -94, när både han och jag pendlade till lärarutbildningen i Linköping. Vi utbildade oss båda två till lärare i svenska och engelska, Conny med inriktningen åk 1-7, och jag med inriktningen åk 4-9. Jag har också stått på olika scener och sjungit till exempel “Come Out, Ye Black and Tans” (en irländsk rebellsång) tillsammans med Conny och resten av gänget i Pork from Cork. Dock avhåller jag mig här från att försöka redogöra för Connys musikaliska gärning (sorry, alla Short Cut-fans).

Sedan 2003 har Conny varit en aktiv del i finspångspolitiken och som du ser på listan på bilden så har han haft många olika uppdrag genom åren. Några axplock: arbetsmarknadsnämnden, humanistiska nämnden, sociala myndighetsnämnden, kommunstyrelsen, krisledningsnämnden, kulturhuskommittén, socialråd, demokratiberedningen, valnämnden och vigselförrättare. Fotot är taget på Connys allra sista kommunfullmäktige den 24 september i år. Då var han uppe i talarstolen och yrkade på att avgiften för gårdsförsäljning av alkohol skulle vara självfinansierad fullt ut, och inte sponsras av skattepengar – särskilt som alkoholförsäljning inte gynnar folkhälsan. 

Connys alla politiska titlar och uppdrag var aldrig för hans egen karriär eller för egen vinnings skull – hans hjärta slog alltid för andra. Människor från olika miljöer samtalade gärna med Conny, från Siemensdirektörer till människor som hamnat i misär på en parkbänk. Partipolitik var viktigt men han hade en förmåga att se människan bortom partigränser. Det blir inte bara ett hål i politiken efter Conny, det blir en krater.

Från att han var tio år drömde Conny om att åka på safari, men alla hans resor till och i Afrika kom i stället att handla om biståndsarbete, volontärarbete med skolor, bygga toaletter, osv. Ända tills för någon månad sedan, då det äntligen blev av med en safariresa till Sydafrika och Conny bland annat stod öga mot öga med en grupp vilt levande elefanter. Anna har berättat att Conny kände ett slags samförstånd med den största, äldsta elefanten. Till mig skrev han så här i ett sms efteråt: “Vi har varit i Entabeni, Sydafrika. Pojkdrömmen!”

Vila i frid, Conny. Din kamp är över nu.

/Lilibet Gustafsson, december 2025

För dig som vill minnas Conny med några ord, finns det en minnesbok i kommunhuset att skriva i.

Tilläggsbudget till de styrandes budget 2026

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti och verkar för att synliggöra könsmaktsordningen. Därför vill vi lyfta fram både det nationella initiativet “en vecka fri från våld” den 17-23 november, och FN:s globala dag “Orange Day” mot mäns våld mot kvinnor, den 25 november. Orange Day är en global manifestation för att stoppa mäns våld mot kvinnor och flickor i världen. 

Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, är Jämställdhetsmyndighetens sjätte mål. Samma myndighet meddelar att våldsutövande män finns i alla grupper i samhället. Mäns våld mot kvinnor är inte en privatsak utan ett samhällsproblem som, förutom allt lidande för kvinnor och barn, kostar samhället många miljarder varje år. 

I somras uttalade sig polischef Jave Poljarevius om att arbetet mot mäns våld mot kvinnor går för långsamt och att mörkertalet är stort. (Källa Sveriges Radio). Samhället säger sig vilja stoppa mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn men vägrar konsekvent att erkänna samhällsbygget patriarkatet. Bland det svåraste som finns är att skapa en samhällsdebatt kring gruppen “män”. Det blir i stället gärna “arbetslösa män”, “alkoholiserade män”, “invandrade män”, “isolerade män”, “religiösa män” – listan kan göras hur lång som helst. 

När kvinnan försöker lämna, när hon söker vårdnad om barnen, när hon vittnar – då trappas dödshoten upp. Många våldsamma män fortsätter också att utöva kontroll efter separationen: via barnen, vårdnadstvister och myndighetskontakter. Våldsförståelse och kunskapen om mäns våld mot kvinnor måste öka generellt i samhället.

Aftonbladets pågående, mångåriga granskning (sedan 2009) visar nu att 371 kvinnor i Sverige har dödats av en man de en gång haft en kärleksrelation till. Finspångs relationsvåldsteam hade samtalsstöd med 27 kvinnor under det första halvåret 2025. 

Många kvinnojourer kommer gärna till föreningar, företag och organisationer och berättar om mäns våld mot kvinnor. Vi i Vänsterpartiet Finspång skulle önska att Norrköpings kvinnojour eller Motala kvinnojour bjöds in till ett kommunfullmäktige i Finspång. Liknande har  gjorts på regionfullmäktige i Östergötland, på Vänsterpartiets initiativ.

Vi uppmanar organisationer, föreningar, företag och privatpersoner att gå med i fackeltåget mot våld i nära relation den 20 november. På Orange Day den 25 november hoppas vi att många finspångsbor bär något orange. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle och inte ett enkelt problem att lösa, men vi kan stoppa det tillsammans.

Pontus Sörenson, ordförande Vänsterpartiet Finspång

Lise-Lott Öhr, gruppledare Vänsterpartiet Finspång

Ingela Moberg, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Margareta Bengtsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Stefan Carlsson, kassör Vänsterpartiet Finspång

Ingrid Westlund, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

Conny Lindgren, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

Leila Marttila, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

Anna Hellerstedt, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

Carl Ingemarsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Lilibet Gustafsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Vänsterpartiet är emot sänkt straffålder.

Finspångs kommun är en av remissinstanskommunerna i frågan sänkt straffålder eller inte. Kommunstyrelse tog i onsdags beslut om ett tydligt nej till sänkt straffålder från Finspång, och det är vi i Vänsterpartiet Finspång glada över. (Ännu bättre hade det förstås varit om frågan inte kommit upp över huvud taget.)

Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle där ingen har anledning att se kriminalitet som en lösning. Vi vill ge alla barn en uppväxt som ger dem möjligheter i livet, från  förskolan till skolan och det första jobbet. Det är nödvändigt för att minska kriminaliteten och se till att så få som möjligt drabbas av brott.

Skjutvapenvåld och sprängningar är starkt koncentrerade till socialt utsatta områden i svenska storstäder, där levnadsvillkoren är betydligt sämre och individernas sociala och ekonomiska resurser svagare. Skjutvapenvåldet skördar unga människors liv och slår sönder familjer. Otryggheten för alla invånare ökar i de områden där skjutningarna förekommer. Hämndspiraler bland olika kriminella gäng leder till fler skjutningar. Sprängningar har medfört att personer avlidit och fått sina bostäder förstörda. Det är helt oacceptabelt.

För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Sänkt straffålder är helt fel väg att gå och forskning visar dessutom att längre och hårdare straff generellt sett inte får människor att sluta begå brott. Enligt straffrättsforskarna Tova Bennet och Sverker Jönsson på Lunds universitet och deras forskning, riskerar införandet av hårdare straff snarare till att förstärka ungas kriminella identitet och leda till mer brottslighet.  Förslaget går också emot forskning om barns begränsade förmåga att se konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar.

I stället för sänkt straffålder till 13 år, vill Vänsterpartiet se ett brottsförebyggande arbete – som börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i så kallade socialt utsatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i gängkriminalitet. Att stoppa nyrekryteringen in i kriminalitet är centralt. Barn ska spela fotboll, inte agera narkotikakurirer. Den negativa utvecklingen måste vändas genom långsiktiga satsningar på bland annat skola, socialtjänst och allmän välfärd. En väl fungerande skola, med god kvalitet som leder till goda resultat, är en stark skyddsfaktor mot utanförskap med risk för kriminalitet. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida polisens ”sluta skjut”-projekt i Malmö till hela landet och att inrätta sociala insatsgrupper i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. Vidare måste inflödet av narkotika och vapen stoppas redan vid landets gränser.

Finspång har den 1 september 2025 inlett ett IOP* med organisationen Bufff (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse). Enligt remisstexten är just Bufff en av majoriteten av remissinstanser som avstyrker utredningens förslag på sänkt straffålder. Här ingår även BRÅ (Brottsförebyggande rådet) och BRIS (Barnens Rätt i Samhället). 

*Idéburet Offentligt Partnerskap

Vi förtroendevalda har av invånarna i Finspång tillsammans fått ansvar att göra det bästa för Finspång, både nu och för framtiden. Det innebär bland annat att använda gemensamma resurser så klokt som möjligt. De uppgifter som en kommun ställs inför blir alltmer komplexa, ställer högre krav på olika slags specialistkompetenser och högre effektivitet för att klara ekonomin. Att samarbeta med andra kommuner är ett sätt att hitta bättre lösningar och bli starkare tillsammans. 

Finspångs kommun administrerar redan idag löner åt Valdemarsvik och har samarbete med Vingåkers kommun kring exempelvis bygglovshandläggning och är på väg in i ett samarbete med Söderköping och Valdemarsvik kring gemensam överförmyndare. Dessutom planeras ett samarbete med Norrköping för att få tillgång till den större kommunens juristkompetens. 

Ett annat exempel där Finspång behöver samarbeta med sina grannar är för att lösa de framtida utmaningarna inom räddningstjänsten. Finspångs räddningstjänst i egen regi har servat kommunen väl de senaste 20-25 åren, då mycket fokus har varit på förebyggande arbete. Idag sker ett skifte mot fler större avhjälpande insatser såsom skogsbränder, översvämningar eller insatser på grund av väpnad konflikt. Något som blev tydligt inte minst under den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Detta nya fokus kräver en annan kompetens och andra insatsmuskler än de som finns idag, och därför är samverkan nödvändig med ett starkt förbund. Världsläget förändras ständigt och det är viktigt att kliva fram och ta ansvar utifrån den verklighet som råder nu. 

Även beträffande vatten- och avloppsförsörjning behöver Finspång samarbeta med andra kommuner. Redan nu samarbetar kommunen med Vingåker kring området Sunda- Högsäter vad gäller kommunalt avlopp, och över 300 hus i Bränntorp ska förses med kommunalt vatten och avlopp, i samarbete med Katrineholm. 

Frågan om Finspångs vattenförsörjning för centralorten har diskuterats grundligt, där alternativa förslag har presenterats av olika grupperingar. Den framtida vattenförsörjningen i kommunen bör tryggas med en stabil och säker lösning som klarar både kommande klimatförändringar och kvalitetskrav på vatten, till lägsta möjliga kostnad för VA-kollektivet. 

För Finspångs bästa väljer vi att jobba med lösningar som stärker kommunen framåt, vilket ibland sker i samråd med kommunens närmaste grannar.

Mats Annerfeldt (S)

Inge Jacobsson (M)

Kristin Yderfors (C )

Mikael Wallin (L)

Lise-Lott Öhr (V)

Kristin Andersson (KD)

(Publicerad i NT 251029)

Motion inlämnad av Vänsterpartiet Finspång september 2025:

Avgiftsfri frukt i skolan, 

förskoleklass till och med årskurs 6

Inledning

I Sverige ska skolan, enligt Regeringsformen (1974:152) och Skollag (2010:800), vara avgiftsfri, men under decennier har fruktstunden vuxit fram och blivit en stående punkt på schemat i framförallt förskoleklasser och lågstadium. Till dessa fruktstunder förväntas barnen, eller snarare barnens föräldrar, skicka med t ex en frukt, en smörgås eller någon grönsak, inte sällan villkorat vad det får vara. 

Skollagen säger att skolan ska vara avgiftsfri och att det endast får innebära enstaka mindre kostnader för elev och elevs vårdnadshavare. Skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag och ska uppväga skillnader i olika elevers förutsättningar att kunna nå målen. Skolan ska verka hälsofrämjande då det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Syfte

Just nu i Finspång pågår ett arbete med att ta fram ett folkhälsoprogram. En av de prioriterade grupperna i detta arbete har varit barn och unga. Vi vet att goda matvanor från tidig ålder spelar en viktig roll för både fysisk och mental hälsa. Ett sätt att bidra till detta är att erbjuda gratis frukt i våra skolor.  

Vi har också flera år i rad sett att vi har sjunkande studieresultat i våra skolor. Genom att erbjuda gratis frukt i skolan kan vi ge alla elever en chans till en mer balanserad kost och samtidigt främja koncentration och lärande.

Motion

Skolorna har i vissa fall ett halvt fungerande system för hur den som inte har med sig frukt eller matsäck ska få ändå, utan att föräldrarna slutar skicka med, eftersom ”nödlösningen” inte räcker till alla. Det är många lärare som tar med sig extra frukt/grönsaker hemifrån för att kunna dela med sig. Den vars föräldrar inte har skickat med frukt får alltså ofta ge sig tillkänna för att få tillgång till mellanmål. Dessutom uppenbarar sig givetvis en hierarki bland eleverna, där vissa har med sig en häftig Minecraft-fruktlåda med jordgubbar, vindruvor och ananas, medan en annan har med sig ett äpple i en plastpåse.  Många barn och lärare vittnar om att dessa statusmarkörer också lätt skapar en grund för mobbning eller att barn som är utan frukt stjäl av andra för att få i sig det de behöver.

Frukt är oerhört viktigt och saknas i många hushåll som lever i ekonomisk utsatthet. Matpriserna har ökat dramatiskt de senaste åren och hushållen går på knäna. Många går minus varje månad och särskilt svårt har hushållen med ensamstående förälder. Nästan hälften av alla ensamstående föräldrar har behövt låna pengar av en närstående, vän eller bank för att betala grundläggande utgifter som hyra, el och mat. Vi ser hur hushållen kämpar och sliter för att få vardagen att gå ihop när priserna skenar. Det där mellanmålet, som borde ingå i skolans verksamhet, ska inte belasta en redan ansträngd situation. Barns skolgång ska inte påverkas av föräldrarnas ekonomi. De som inte har med sig ska inte behöva sitta och titta på. Många gånger kommer de här barnen också utan att ha fått i sig någon frukost. 

Enligt flera studier äter barn och unga för lite frukt och grönsaker, vilket kan påverka koncentrationen och både den fysiska och psykiska hälsan negativt. Detta är särskilt tydligt för barn från familjer med lägre ekonomiska förutsättningar, som inte alltid har råd med hälsosam mat. Genom att erbjuda gratis frukt i skolan kan vi ge alla elever en chans att få i sig ett näringsrikt mellanmål, en mer balanserad kost, och därmed främja deras välmående, koncentration och lärande. Lågt blodsocker under förmiddagen gör att barnen inte orkar på samma sätt i skolan och det påverkar också humöret.

Livsmedelsverket rekommenderar frukost, lunch och middag med mellanmål däremellan, alltså 5 mål om dagen inklusive 2 mellanmål. En studie från Skolverket visar att en större tillgång till hälsosam mat i skolan har positiva effekter på både lärande och hälsa. På lång sikt kan det leda till minskade kostnader för sjukvård och ökat välmående hos våra barn och unga och ett mer hållbart samhälle. 

Fruktstunden bör inte försvinna ur skolan, men vi bör stå för den gemensamt. Frukten ska erbjudas alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, för att främja jämlikhet och hälsosamma matvanor. 

 Vänsterpartiet Finspång yrkar på att kommunfullmäktige beslutar:

• att möjlighet att tillämpa avgiftsfri frukt, grönsak eller liten smörgås till fruktstunden skapas  i samtliga förskoleklasser till och med årskurs 6 i Finspång gärna under läsåret 2026-2027 (förslagsvis kan det beslutas om på respektive skolenhets APT, det ska alltså vara frivilligt och vid behov tillsättas extra resurs för detta)
• att respektive skolenhet efter 2026-2027 ges möjlighet till fortsatt avgiftsfri frukt, grönsak eller liten smörgås
• att kostnaden för detta initialt tas från kommungemensamma medel
• att kostnaden för frukstunden för 2026-2027 rapporteras till kommunfullmäktige 
• att medel för fruktstunden på de skolor som önskar fortsätta med detta, tas med i kommande budgetprocesser

För Vänsterpartiet Finspång, 2025-09-18

Vänsterpartiet Finspång kommunfullmäktigegrupp 

Lise-Lott Öhr, Conny Lindgren, Stefan Carlsson och Ingrid Westlund

I samband med att Pride Finspång-paraden går av stapeln den 6 september, vill vi i Vänsterpartiet Finspång lyfta ett par aktuella HBTQ+frågor. 

För tredje året i rad faller Sverige i placering i ILGA* Europas årliga Rainbow Map, nu från elfte till tolfte plats. Sverige är sämst i Norden på att ge hbtq+personer lika rättigheter. Den nya könstillhörighetslagen som trädde i kraft den 1 juli i år, kommer förhoppningsvis att påverka Sveriges placering på Rainbow Map till det bättre. Lagen gör det lättare för transpersoner att ändra juridiskt kön och är ett viktigt steg på vägen till bättre livsvillkor för alla HBTQ+personer i Sverige. Den tidigare lagen innebar att transpersoner fick vänta 5-8 år på att ändra sitt juridiska kön i pass och andra officiella dokument, vilket ledde till många svåra situationer i olika sammanhang.

*ILGA = International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association

Samhället i gemen behöver bli bättre på att möta och inkludera transpersoner, något som är tydligt i Region Östergötlands årliga ungdomsundersökning “Om mig”: enligt den senaste undersökningen (för 2024) är det bara 34 % av ungdomarna i grundskolan med annan könsidentitet, som känner att de duger som de är. 

Det är en skrämmande låg siffra och därför är e-medborgarförslaget av finspångsbon Fenix Göhl, om HBTQ+certifiering i Finspångs kommunala skolor, ett viktigt initiativ. Det är väl värt att titta närmare på och utreda. I korthet innebär en HBTQ+certifiering att personalen får en utbildning av RFSL inom området och lär sig att arbeta strategiskt för att skapa en mer inkluderande och HBTQ+kompetent miljö på skolorna, så att alla känner sig välkomna och respekterade – både elever och personal. 

Kanske skulle det kunna tas fram en femårig plan för HBTQ+certifiering i Finspångs skolor? På så sätt kan kostnaden för certifieringen delas upp på flera år. Initialt skulle kostnaden till exempel kunna tas från kommungemensamma medel för att sedan tas med i kommande budgetprocesser. 

Vänsterpartiet Finspång står bakom Pride Finspångs stadgar om att vilja förbättra livsvillkoren för HBTQ+personer i samhället. Vi uppmanar alla i Finspång, föreningar, demokratiska partier och privatpersoner, att ta ställning för ett inkluderande Finspång och gå med i Pride Finspång-paraden den 6 september.

Lise-Lott Öhr, gruppledare Vänsterpartiet Finspång

Pontus Sörenson, ordförande Vänsterpartiet Finspång

Ingela Moberg, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Carl Ingemarsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Lilibet Gustafsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Stefan Carlsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Margareta Bengtsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Ingrid Westlund, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

Conny Lindgren, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

Leila Marttila, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

Anna Hellerstedt, fullmäktigegruppen Vänsterpartiet Finspång

(Publicerad i NT 250826)