Skip to main content

8 mars 2025 och så länge det behövs!

 

Debattartikel publicerad i NT 8 mars 2025!

Den 8 mars 2025 – dags att uppmärksamma den internationella kvinnodagen. Kvinnokamp eller feminism är inte en enskild sakfråga. Ojämlikheten och kvinnoförtrycket finns i alla livets och samhällets vrår, och kräver en feministisk analys av alla politiska frågor.

Vänsterpartiet blev i början av 1990-talet det första feministiska partiet och menar att det inte räcker att vara demokratisk socialist och kämpa för jämlikhet, kvinnoförtrycket är en egen maktstruktur som skär genom alla samhällsklasser och ofta måste bekämpas på andra sätt än till exempel klimatförändringar.

Resurser är helt avgörande för att minska orättvisor. Att en kvinna kan försörja sig själv är nödvändigt om hon ska kunna lämna en man som misshandlar henne. Kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete och alla som vill ska ha rätt att arbeta heltid. I den ändringsbudget som Vänsterpartiet Finspång lyfter i Finspångs kommunfullmäktige varje år, finns sedan många år tillbaka en särskild post om en låglönesatsning på 1 miljon inom kommunens bristyrken, en satsning som huvudsakligen riktar sig till kvinnor. Den höga sjukfrånvaron bland kvinnor i Finspångs vård- och omsorgsyrken kräver också reella insatser.

Kvinnor har i genomsnitt cirka 70 % av mäns pension och skillnaden ökar med åldern – pensionssystemet förstärker svensk arbetsmarknads könsorättvisor. Pensionssystemet kompenserar inte för föräldraledighet och sjukpenningdagar på ett tillfredsställande sätt. I det nuvarande systemet riskerar en allt större andel av framtidens pensionärer, särskilt kvinnor, att bli fattiga.

Kvinnor är också klart överrepresenterade bland både personal och de anhöriga som tar ett stort ansvar för äldre familjemedlemmar. En utbyggd och välfungerande äldreomsorg är en förutsättning för att kvinnor ska kunna delta fullt ut på arbetsmarknaden. För att få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna tillföras tillräckliga resurser och arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal förbättras.

Kvinnokamp och feminism handlar också om kvinnors rätt att bestämma över den egna kroppen. Vänsterpartiet värnar den fria aborträtten och står bakom de tidsgränser i lagstiftningen som gäller idag. Alla tjejer ska också få verktyg att säga nej när någon kliver över hennes egna gränser, så därför vill Vänsterpartiet att skolan ska erbjuda kurser i feministiskt självförsvar.

Under perioden 2017-2023 dödades i genomsnitt 14 kvinnor och flickor i parrelation årligen (källa BRÅ). Vänsterpartiet kämpar för att kvinnor och tjejer ska slippa utsättas för mäns våld och vill stärka kvinno- och tjejjourernas arbete. Kvinnojourernas verksamhet inklusive skyddade boenden ska garanteras långsiktiga stabila lösningar, något som Vänsterpartiet Östergötland motionerade om i regionfullmäktige 2021 och senare fick gehör för. (Det är dock tyvärr lite oklart huruvida det har blivit några byxor av det tyget, den som är insatt i frågan får gärna höra av sig till Vänsterpartiet Finspång.)

Nej, kvinnokampen är inte över, snarare tvärtom. Sett till världsläget är det lätt att bli dyster. Men “även den mörkaste av nätter har ett slut och solen går upp” (citat från Samhällets olycksbarn av Victor Hugo). Idag på 8 mars vore det önskvärt att du som vill bidra till en jämställd värld tar dig en allvarlig funderare på hur. Varför inte börja med att aktivt lyssna på vad kvinnor, gummor, flickor, tanter och tjejer i din närhet säger?

 

Pontus Sörenson, ordförande Vänsterpartiet Finspång

Lilibet Gustafsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Stefan Carlsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Ingela Moberg, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Carl Ingemarsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Margareta Bengtsson, styrelsen Vänsterpartiet Finspång

Motion: Stärkt mellanvård för svårt sjuka äldre!

 

Motion inlämnad av Vänsterpartiet Finspång februari 2025:
Stärkt mellanvård för svårt sjuka äldre! 

Inledning

Vid Kommunfullmäktiges möte 250205 gav socialrådet Riitta Leveski Widlund information om regionens arbete i Samrådsgruppen Vård och omsorg (SVO). Det är svårt för kommunen att klara av placeringen av utskrivningsklara patienter, och från 250701 har kommunerna 3 dygn på sig att hantera den uppgiften. Enligt beräkningar från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) kommer det från och med 250601 kosta kommunerna 11.000 för varje patient som inte ges eftervård i kommunal regi. Förutom dessa kostnader finns rent mänskliga kostnader avseende ofta äldre multisjuka patienters trygghet och tillfrisknande. Mot bakgrund av denna information lämnar Vänsterpartiet följande motion:

 

Motion

Region Östergötland har under flera år haft svårt att bemanna vårdplatser och det är ett välkänt faktum att fler vårdplatser behöver skapas för att klara befolkningens behov av slutenvård. Dessa platser behöver skapas inom akutsjukvård, såväl som inom primärvårdsstyrd närsjukvård, men även med dessa platser skapas ett glapp för många individer. För personer med ökad skörhet och hög ålder så är akutsjukvårdens resurser ofta inte nog för att de ska kunna gå direkt tillbaka till sitt ordinarie boende. I och med det hamnar människor i gruppen “utskrivningsklara”, där målet är att fortsatt kunna erhålla den hjälp man behöver från sin hemkommun. Kommunerna är olika rustade för att ta hand om omfattande ohälsa, men gemensamt för dem är att de anser att många av de patienter som skrivs ut från regionens sjukhus har för omfattande ohälsa för att kunna vårdas i kommunen. 

 

Som konsekvens av att Region Östergötland inte klarar av situationen skrivs allt fler svårt sjuka personer ut. Där står Finspångs kommun med ett ansvar att ta emot patienter, oftast äldre med omfattande omsorgs- och sjukvårdsbehov. Utskrivningsklara patienter bedöms av läkare och varierar alltid, men det vi sett den senaste tiden är en markant ökning av äldre som är betydligt sjukare och i behov av förstärkt hemtjänst och hemsjukvård. Patienternas sjukdomstillstånd har krävt ökad bemanning av legitimerad sjukvårdspersonal på korttidsboenden för att kunna möta behovet även om det bedöms vara färdigbehandlade inom den specialiserade somatiska vården.

 

I Sverige är det regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvården medan kommunerna har ansvar för insatser såsom hemtjänst och vårdboenden. Situationen som råder inom sjukvården har gjort att svårt sjuka äldre med omfattande vårdbehov i hög utsträckning lämnas över till kommunernas ansvar. Det syns inte minst i att vissa östgötska kommuner tvingas anställa sjuksköterskor och i vissa fall läkare för att klara av de personer som egentligen är i behov av sjukhusvård. Något  som flera av kommunernas verksamhet varken har kompetens eller finansiering för att klara.

 

Sköra äldre riskerar onödigt lidande när de skrivs ut till hemtjänstinsatser och äldreboenden där kunskap, ansvar och resurser för avancerad sjukvård helt saknas. Risken är också att anhöriga får ta ett orimligt stort ansvar över en, fortfarande, svårt sjuk närstående. Alla invånare i Östergötland har rätt till en sammanhållen vårdkedja där åtgärder inte faller mellan stolar och där man inte bara blir en del av statistiken. Mer måste göras för att säkra upp vården. 

 

Utifrån den situation som råder ser vi ett behov ett ytterligare vårdsteg – en mellanvårdsform, där de som varken är akut somatiskt sjuka, eller färdigbehandlade, kan få fortsatt vård och möjlighet till god rehabilitering.

 

Vårdformen skulle förslagsvis omfatta de patienter som vårdats inom akutsomatisk vård, men som inte längre är i behov av den akuta vårdens närhet till exempelvis röntgen och kirurgi,  men fortfarande inte är det skick som medger utskrivning till hemmet eller till kommunalt korttidsboende.  Det kan till exempel gälla en aktiv rehabiliteringsinsats, eller justering av en pågående läkemedelsbehandling, som kräver personal med hög medicinsk kompetens. 

 

Vården skulle vara en aktiv samverkan mellan de östgötska kommunerna och regionen, där man skulle kunna utreda, behandla och rehabilitera patienter. Härigenom tror vi att fler skulle kunna återgå till sitt ordinarie boende, men också att man skulle kunna säkra utskrivningarna och därigenom minska återinläggningarna inom akutsjukvården.

 

Vänsterpartiet yrkar att

  • ge ansvarig förvaltning uppdraget att utreda hur Finspångs kommun tillsammans med Region Östergötland kan införa geriatrisk mellanvård för patienter som är färdigbehandlade i den specialiserade somatiska vården.

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp genom Ingrid Westlund (gruppledare).

Årsmöte 23 februari 2025

Vänsterpartiet Finspång hade årsmöte söndagen den 23 februari 2025. Som ordförande omvaldes Pontus Sörenson, som kassör omvaldes Stefan Carlsson och till övriga ledamöter i styrelsen valdes Carl Ingemarsson (omval), Ingela Moberg (omval) och Lilibet Gustafsson (nyval). Som ersättare i styrelsen valdes Margareta Bengtsson (nyval). Årsmötet leddes av Olof Carlstein Svahn, inbjuden gäst från Vänsterpartiet Norrköping.

Ställningstagande Finspångs framtida vattenförsörjning

Vänsterpartiet Finspång består av fritidspolitiker och noviser kring vattenförsörjningsfrågor. Därför har partiföreningen inför detta beslut sökt kunskap. Vänsterpartiet Finspång har tagit del av Finspångs Tekniska Verks analys och förvaltningens analys. Partiföreningen har även tagit del av kunskap och erfarenhet på området från en sakkunnig person med lokal anknytning. 

Dessutom har Vänsterpartiet Finspång konsulterat en professor emeritus på SMHI. Hen är väl bekant med vattentillgången i Östergötland. SMHI driver tillsammans med Nodra AB (Norrköping Vatten och Avfall) ett projekt.  Klimatförändringar och höjda temperaturer kan påverka den framtida vattenförsörjningen. En grads temperaturökning av medeltemperaturen leder till en minskning av lågvattenflöden med 15 %.

Vänsterpartiet Finspång har efter detta kommit fram till att stödja förslaget om en överföringsledning från Borgs vattenverk, Norrköping:

*De vattenflöden som finns i Östergötland från Vättern, Boren, Motala Ström, Roxen och dess inflöden från Svartån och Stångån är robusta. De står pall för de befarade temperaturhöjningarna framöver.

*Hälften av det Glanvatten som norrköpingsborna dricker består till 50% av vatten från Vättern.

*År 2007 tog Finspångs kommunfullmäktige ett beslut om att Näfssjöns vatten behövdes för att säkra Finspångs vattenförsörjning. Detta torde bero på att Blekens vattennivå under ett eller flera torrår var oroväckande låg.

*Den evidensbaserade uppvärmningen sprider sig norrut och kan påverka vattentillgången i Blekensystemet. Med Vätternvatten som resurs är vattentillgången stabil.

*Glanlösningen kommer också att vara till gagn för nuvarande och kommande bebyggelse i Vistinge/Melby.

*Enligt forskningsprojektet som SMHI och Nodra AB har gemensamt så måste vattenverk i framtiden väga in klimatförändringar och den globala uppvärmningens betydelse för vattentillgången. Vattenverk behöver kunna laborera med egna prognoser för att se hur ändrade flöden eller ändrade temperaturer påverkar dricksvattentillgång och kvalitet. Vänsterpartiet Finspång har svårt att se att resurser till detta kommer att finnas i ett så litet vattenverk som Blekenverket i Finspång.

/Kommunfullmäktigegruppen och styrelsen i Vänsterpartiet Finspång

 

 

Ingen pensionär ska leva i relativ fattigdom

Nu stärker Vänsterpartiet ekonomin för landets sämst ställda pensionärer. Tillägget betalas ut från och med augusti i år, enligt förslaget.

 

Höjda pensioner för de pensionärer med lägst inkomster var Vänsterpartiets krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. 

Sammanlagt föreslås nu över en miljon av landets pensionärer omfattas av garantitillägget som Vänsterpartiet har förhandlat fram tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Tillägget ska betalas ut från och med augusti 2022 och uppgår i genomsnitt till över 750 kronor i månaden. Nästan en halv miljon människor får maxbeloppet på 1000 kronor. 

I Finspång kommer över 1700 pensionärer få ta del av tillägget, enligt förslaget. Drygt 85 procent av dem är kvinnor.

Redan 2016 uppmärksammade vi problemet med låga pensioner, särskilt för kvinnor, genom vår studie “Stark och levande – en studie av elva finspångskvinnors upplevelser av att vara pensionär”. Vi kunde konstatera följande:

”Andelen pensionärskvinnor i Finspång med garantipension är större än i Östergötland och Sverige som helhet. 62 procent av kvinnorna i Finspång har garantipension, men endast tio procent av männen. Kvinnornas oro för ekonomin som pensionär, kan ses och förstås i ljuset av dessa siffror.” 

(Se tidigare inlägg på denna sida)

Det nuvarande pensionssystemet har misslyckats med sin uppgift att se till att de som arbetat ett helt yrkesliv ska kunna leva ett gott och värdigt liv. Kommunalarbetare och industriarbetare beräknas få under 50 procent av sin slutlön. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner är stora. Kvinnor har i genomsnitt 69 procent av mäns pension och skillnaden ökar med åldern.

Sverige har den högsta andelen fattigpensionärer av de nordiska länderna. Omkring 300 000 pensionärer lever i relativ fattigdom. Nästan hälften av landets kvinnliga pensionärer har så låg pension att de får garantipension. 

Vänsterpartiet är väldigt glada över den här reformen som stärker ekonomin för de pensionärer som behöver det mest. Samtidigt måste mer göras. Pensionssystemet behöver ge verklig ekonomisk trygghet särskilt till de som nu har lägst pension, oftast kvinnor.

Pensionssystemet bör innehålla ett grundskydd som gör att ingen pensionär tvingas leva i relativ fattigdom och garantera pensioner motsvarande 80 procent av slutlönen för låg- och medelinkomsttagare, inkluderat tjänstepension. 

Systemet ska också ge människor som slitit ut sig under ett långt och tungt arbetsliv möjlighet att avsluta yrkeslivet i förtid med en rimlig pension. Vänsterpartiet vill också ha en öppen och demokratisk process kring pensionerna, istället för dagens ordning med slutna förhandlingar inom en pensionsgrupp. 

Nu börjar vi med att förbättra för de sämst ställda pensionärerna. Nästa steg blir att arbeta för en höjning av inkomstpensionerna. 

Ingrid Westlund och Lilibet Gustafsson, Vänsterpartiet Finspång

 

Tilläggsbudget 2021

Vänsterpartiet i Finspång kan återigen konstatera att flera av våra förslag i föregående års budgetförslag finns med i den styrande minoritetens prioriterade uppdrag för 2022.

I år gäller det:

  • borttagande av ofrivilliga delade turer,
  • en satsning på att Finspångs elever ska lämna grundskolan med god läsförmåga.

Vi är nöjda över att våra förslag kan göra skillnad.

Läs hela vår Tilläggsbudget 2021 här.

Landsbygdsturné

För andra året i rad genomför Vänsterpartiet Finspång en landsbygdsturné!
Människor som bor och verkar på landsbygden är grunden för Sveriges produktion av energi, livsmedel, dricksvatten, skog och malm. Vänsterpartiet Finspång menar att framtidens landsbygd ska vila på energiproduktion, jordbruk, skogsbruk, olika industrier och turistnäring, och att staten aktivt måste arbeta för att gynna småskaligt företagande på landsbygden, i syfte att möta klimatkrisen och bygga upp ett hållbart samhälle.
I år följer vi upp förra årets mycket lyckade satsning.
Vi kommer ut till er på landsbygden för att lyssna. Vi vill höra hur er vardag är, och vad ni tycker.
Kom och prata med oss:
Hällestad, måndag 26 juli kl. 11:00 – 13:00, Annastinas Lanthandel
Rejmyre, tisdag 27 juli kl. 11:00 – 13:00, Coop Rejmyre
Igelfors, onsdag 28 juli kl. 11:00 – 13:00, Handlar’n Igelfors
Grytgöl, torsdag 29 juli kl. 17:00 – 19:00, badplatsen Älgsjön
 
P.S. Om du inte har möjlighet att träffa oss just på dessa datum, finns vi alltid digitalt.
Facebook/Instagram: finspang.vansterpartiet

Vi fick igenom vår motion om jämställt idrottsutövande!

MOTION: 
Ett utökat och jämställt idrottsutövande för unga i Finspång

I ett inslag i SvT framgår att Finspång ligger sämst till i Östergötland vad gäller de ungas föreningsorganiserade idrotts- och sportutövande. Endast 49 % av de unga deltar i det utbud som olika föreningar erbjuder. I inslaget framgår också hur FAIKs bandysektion gör ett hedervärt arbete när det gäller projektet ”Skridskotisdag.”

Resultatet i den undersökning som SvT gjort, utifrån statistik från Riksidrottsförbundet, är vid en första anblick förvånande med tanke på hur synliga olika sportevenemang (av tradition?) är i Finspång. Vid närmare eftertanke samt sökning på artiklar/undersökningar om ungas idrottsutövande växer en möjlig förklaring fram, som handlar om två saker. Dels nämns bristen på jämställdhet inom det utbud som erbjuds våra unga, och dels att idrottsutövandet följer socioekonomiska mönster.

Riksidrottsförbundet och Centrum för idrottsforskning kommer fram till likartade slutsatser när det gäller jämställdheten inom det organiserade idrottsutövandet bland unga.

  • Flickors deltagande har minskat och utgör nu 39 % (pojkar 61 %).
  • Färre kvinnor är ledare eller sitter på maktpositioner inom
    föreningsidrotten.
  • Flickor och pojkar gör olika val när det gäller idrott.
  • De individuella sporterna ökar på bekostnad av lagsporter
    oavsett kön.
  • Asiatiska kampsporter ökar mest hos flickor.
  • De mest mansdominerade sporterna är idag cricket, ishockey, skateboard, motorsport och skytte.
  • Flickorna väljer mer estetiska idrotter som gymnastik,
    aerobics, dans, konståkning samt dessutom ridsport och
    simning.
  • Det är svårare att engagera föräldrar till ledaruppdrag,
    främst inom socioekonomiskt utsatta kommuner/områden

Det finns flera kommuner som särskilt satsar på flickors
idrottsutövande. I Söderköping anordnar elevhälsan
dansundervisning för flickor. Basketklubben BK Järva rekryterar många flickor och unga ledare; något som också ökar engagemanget inom klubben i en tid då föräldrar i mindre omfattning hinner engagera sig.

Frågan är hur det ser ut i Finspång när det gäller flickors och
pojkars idrottsutövande? Det finns skäl anta att bilden inte
avviker från den som skrivs fram av Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet.

I Finspång är utbudet av traditionellt manliga/pojksporter väl
tillgodosett. De två senaste tillskotten, skateboard och cricket, hör till de mest mansdominerade sporterna (Centrum för idrottsforskning). Men hur står det till med utbudet när det gäller de sporter som mest föredras av flickor? Det kan handla om dans, aerobics, konståkning, gymnastik, kampsporter och ridsport (Riksidrottsförbundet).

Det är oroväckande att mindre än hälften (49%) av de unga är engagerade inom föreningsidrotten i Finspång. Det finns skäl anta att de flesta av de aktiva är pojkar. Flera vällovliga initiativ genomförs av många föreningar, men har uppenbarligen inte burit frukt i statistiken. Vänsterpartiet anser att en åtgärd kan vara att på olika sätt göra riktade satsningar på, samt synliggöra de sporter som tycks tilltala flickor.

Vänsterpartiet föreslår Kommunfullmäktige besluta att:

  • En analys genomförs angående flickors och pojkars
    idrottsutövande inom olika sporter/idrotter i Finspångs kommun.
  • Analysen, i samverkan med föreningslivet, resulterar i förslag på åtgärder för att öka andelen unga som är aktiva inom föreningsidrotter, med särskilt fokus på flickor.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp
Stefan Carlsson
Ingrid Westlund
Conny Lindgren
Christer Nyberg
Leila Marttila

Ändringsförslag till budget 2021

Se filmen från Facebook för en sammanfattning

eller läs hela förslaget här:

Vänsterpartiet ser positivt på, att flera av våra ändringsförslag till budget 2020 fick så stor genomslagskraft i de styrandes budget för 2021. Våra förslag hämtades till viss del från det arbete som Lärandeberedningen (ex. lässatsningar) och Sociala omsorgsberedningen genomfört (ex. behov av äldrekurator), men även från Vänsterpartiets valplattform 2018. Vi anser att det är viktigt att beredningarnas förslag också omhändertas och synliggörs i budgetarbetet, då dessa föregåtts av genomlysningar och analyser som är värda att ta vara på.

I årets ändringsbudget fortsätter Vänsterpartiet att värna om satsningar som rör de mjuka sektorerna, då dessa i många sammanhang under flera år pressats av effektivitetskrav och förslag på besparingar. Dessa krav drabbar medarbetarna på ett negativt sätt; något som kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron i kvinnodominerade verksamheter. Vi upplever inte att dessa krav ställs på de ”hårda” verksamheterna.

Våra förslag på besparingar och satsningar styrs av våra
värderingar som ytterst grundar sig på ideologiska ståndpunkter. Allt inom lokalpolitiken styrs inte av pragmatism. Detta innebär att vi arbetar för en solidarisk fördelnings- och lönepolitik, social utjämning, jämlik hälsa, jämställdhet och likvärdig läsförmåga oavsett föräldrars utbildningsnivå. Dessutom solidaritet med de medarbetare inom de mjuka verksamheterna, oftast kvinnor, som drabbats av effektiviseringskrav under flera år nu. Medarbetare som under året gjort stora insatser under pågående pandemi. Det är till stor del de kvinnliga och lägst betalda medarbetarna inom äldrevård och LSS, som utsatts för de största riskerna att drabbas.

Finansieringsförslag på sammanlagt 6.300.000

  • Kostnader för politiken: 500.000
    Politiken ska inte förskonas från besparingar i en tid då effektiviseringskrav särskilt riktas mot de mjuka välfärdsverksamheterna. Politiken bör gå i frontlinjen genom att solidariskt sätta sina kostnader under lupp. Därför föreslås en besparing på 500. 000. Digitaliseringens möjligheter för effektivisering ska också gälla politiken.
  • Flyktingfonden: 2.000.000
    Vi föreslår att ytterligare 2 miljoner lösgörs från flyktingfonden så att riktade integrations-, utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder skyndsamt kan genomföras. Det är nu, som pengarna för integration ska arbeta.
  • Resultatmål på 0.8 %: 2.800.000
    Ett ändrat resultatmål från 1 till 0.8 % innebär att 2.8 miljoner kan nyttjas för våra ändringsförslag.
  • Utvecklings- och näringslivsfrågor: 1.000.000
    För att ytterligare skydda välfärden i Finspång föreslår vi en besparing på 1 miljon när det gäller utvecklings- och
    näringslivsfrågor.

Fritidssatsning för flickor/ unga kvinnor
F.g. år föreslog Vänsterpartiet besparingar på investeringar i
byggnader. I år gör vi inte det, men vill påpeka att de fritidsinvesteringar som gjorts de senaste åren återfinns inom sporter som av Riksidrottsförbundet klassas som typiskt manliga sporter ex. skateboard, cricket, lagspel på is. Vi vill se att framtida satsningar och investeringar fångar upp flickornas behov av fritidsaktiviteter. Flickorna, som ofta väljer s.k. estetiska sporter och idrotter, får ofta betala dyrt för ev. deltagande ex. dans, medleyaktiviteter och ridning. Vi hoppas på, att tillgängliga medel på Riksidrottsförbundet söks när det gäller jämställdhet inom idrott- och fritidsområdet.

Satsningar för att värna de mjuka verksamheterna
Våra förslag till satsningar handlar om att motverka ojämlikhet mellan olika individer och grupper, samt styra resurserna utifrån en fördelningspolitisk princip. I skolan ska inte föräldrars utbildningsnivå eller kulturella kapital i så hög grad styra läsförmågan hos vare sig yngre eller äldre elever. Det är en demokratisk rättighet att få lära sig läsa, samt en förutsättning för att delta aktivt i samhällslivet.

Vi vill också att kommunen som arbetsgivare i kvinnodominerade verksamheter tar ett särskilt stort ansvar för kvinnors arbetsvillkor och möjlighet att leva på sin lön. Sjukfrånvaron bland speciellt kvinnor talar sitt tydliga språk; signaler vi bör bättre på att uppmärksamma.

När det gäller den lokala folkhälsopolitiken vill vi särskilt
uppmärksamma den psykiska hälsan. Samspelet mellan psykiskt mående och förmåga/ork att lära och prestera är väl dokumenterat.

Vi saknar ett tydligt fokus på jämställdhetsfrågor. Vackra
målformuleringar räcker inte. ”Mellan sagt och gjort är språnget stort.” Flera av våra förslag till satsningar riktar sig till flickor, unga kvinnor och kvinnor som arbetar i våra verksamheter.

Främja ungas psykiska hälsa

  • Första linjens princip: 2.000.000
    När det gäller ungas (särskilt flickors) psykiska hälsa vill vi förorda första linjens princip, som innebär att skolsköterskor och kuratorer finns tillgängliga i de ungas skolmiljöer. Daglig närvaro på våra enheter möjliggör förebyggande insatser när det gäller stress, skolmiljöns och skolarbetets utformning.

Läsfrämjande åtgärder – en läsrörelse

  • Läspedagogisk universitetsutbildning lärare f-åk 6 : 500.000
    I Finspång, som i andra mindre kommuner, saknas specialpedagogisk kompetens när det gäller barns läsning, lässvårigheter och dyslexi. I Finspångs kommun underpresterar särskilt pojkarna när det gäller läsförmåga. Vänsterpartiet föreslår därför att det genomförs en uppdragsutbildning med fokus på metodutveckling vad gäller barns läsning. Utbildningen kan också vara en inkörsport till fler kontakter och samarbeten med Linköpings universitet och Finspångs kommun.
  • Utåtriktade biblioteks- och lässatsningar: 850.000
    Föräldrar och pedagoger ska i olika sammanhang få stöd, idéer och stimulans från bibliotekets personal där barn och vårdnadshavare finns ex. vid föräldramöten, föräldracirklar, i konkreta läsfrämjande insatser på våra förskolor, fritidshem och skolor. I de utåtriktade insatserna ska särskilt uppmärksammas de boende utanför tätorten.

Lässatsningar kan även riktas mot andra grupper och vara en del i en bred folkbildning. En del kan vara biblioterapi, som är en form av läsecirklar som vänder sig till ex. långtidssjukskrivna och arbetslösa, som med hjälp av boksamtal får hjälp att komma vidare i livet. Projektet kan genomföras i samarbete mellan bibliotek och HR-avdelning.

Med hjälp av boksamtal kan många grupper nås ex. nyanlända och människor i utanförskap. En förutsättning är någon form av aktivt uppsökande verksamhet. Tröskeln in till biblioteket ska sänkas. Vuxenutbildningen kan här vara en viktig samarbetspartner.

Våld i nära relationer: 200.000
Det är viktigt att kunna få kontakt och skapa dialog med förövare vad gäller våld i nära relationer. Detta för att kunna genomföra samtal enskilt/i grupp. Vi vill att tydliga resurser läggs på opinions- och informationsarbete för att nå och rekrytera förövare till brottförebyggande och stödjande samtal av olika slag.

Inte bara applåder …….

  • Riktad bonus p.g.a. Covid-19: 1.500.000
    Personal inom äldreomsorg och LSS har slitit hårt och kommer att ha en nyckelroll när det gäller att fortsätta bekämpa Covid-19, samtidigt som vi upprätthåller en god vård och omsorg. Vänsterpartiet föreslår att samtliga tillsvidareanställda inom LSS och äldreomsorg, samt timanställda som arbetat mer än 50 % under 2020 får en bonus på 1500 kr.
  • Låglönesatsning: 1.000.000
    Dessutom vill vi se en extra låglönesatsning som styrs till den grupp kommunala medarbetare, oftast kvinnor, som tjänar minst.

Sänkta avgifter till kulturskolan
För att bredda deltagande och göra det möjligt för fler att nyttja kulturskolans utbud sänker vi avgiften med 200 kr per barn och termin.

  • Sänkning av kulturskoleavgift: 200.000

Naturkartan i Finspång: 50.000
Finspångs rika natur- och friluftsmöjligheter behöver ytterligare synliggöras och materialiseras till nya besöksnäringar i orter utanför tätorten. Naturkartan, som flera kommuner använder, kan vara ett sätt att synliggöra en idag oslipad ”grön diamant”. I samarbete med kommunen utvecklas ett appverktyg där det framgår var badplatser, stigar, eldstäder, vindskydd, affärer, matställen etc. finns. Det finns också möjligheter att via appen lägga ut upplevelser som kan locka flera till besöksmål i Finspångs kommun.

Vänsterpartiet föreslår Kommunfullmäktige besluta att:
● politiken får ett sparbeting på 500.000 kr
● ytterligare 2 miljoner från flyktingfonden löses upp
● utvecklings- och näringslivsavdelningens anslag minskas
med 1 miljon kronor
● resultatmålet ändras till 0,8 %, vilket innebär att 2.800.000 kr frigörs för andra satsningar
● 2 miljoner kronor tillförs elevhälsan för att motverka psykisk ohälsa hos unga
● 1.7 miljoner satsas på läsfrämjande åtgärder
● Satsning mot våld i nära relationer 200.000 kr
● 1.5 miljoner används till en riktad bonus för anställda inom
äldrevården och LSS, med anledning av exceptionell och
förmodligen kommande arbetsbelastning p.g.a. Covid -19
● Låglönesatsning 1.000.000 kr
● Avgiften till Kulturskolans kurser minskas med 200 kr/barn och termin dvs. 200.000
● Satsning på Naturkartan 50.000 kr.

För Vänsterpartiet
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Två år i opposition

”Under de två gångna åren har vi tagit initiativ till att: det görs en översyn av skolsköterskors och skolkuratorers arbetssituation i syfte att öka dessa gruppers närvaro på våra skolor åk 4-9, det kommunala bostadsbolaget Vallonbygden får i uppdrag att arbeta mot våld bland sina hyresgäster, vänortsarbetet ska dokumenteras och demokratiseras så att det framgår på vilket sätt det gynnar hela Finspång, Barnkonventionen, som nyligen blivit lag, används för att stärka och vitalisera elevers inflytande och att likställighetsprincipen används för att skapa rättvisa taxor vid tillsynsärenden utanför tätorten.”

Hela vår debattartikel publicerades i Folkbladet den 10 september i år, och finns att läsa i sin helhet HÄR.